Snart året 2012 går ut och vi ska börja med ett nytt år som kallas 2013 vad skulle hända med arbetslösheten, arbetsmarknaden i nästa år egentligen? Jag tror att nästa år bli det svåraste år framför alla människor livet har begränsat och rika människor bli rikare och fattiga människor bli fattigare och fattigare , samhället kommer snart att exploderar också brottslingar kommer ökas dramatiskt extremt i samhället ,,, och samhället börjar bli osäkrare ...... våldet kommer att öka väldigt mycket mer än vad har hänt i före året .... mvh samuel kermashahi för att veta mer klicka bo läs mer
aftonbladet.se
Forskning: Sverige näst
sämst på integration
Bara Spanien är sämre visar ny forskning
”Stort, stort problem” ”Man kan konstatera är att det tar väldigt lång tid att ta sig in på arbetsmarknaden och etablera sig i Sverige och det är ett stort, stort problem,” säger Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms universitet. ”Stort, stort problem” ”Man kan konstatera är att det tar väldigt lång tid att ta sig in på arbetsmarknaden och etablera sig i Sverige och det är ett stort, stort problem,” säger Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Foto: Stefan Mattsson/Robin Lorentz-Allard
Sverige är näst sämst i Europa på integration, visar ny forskning.
Bland invandrare som bott i Sverige upp till 10 år är 23 procent av männen arbetslösa – och 27 procent av kvinnorna.
– Det är ett stort, stort problem, säger professor Ryszard Szulkin.
Det är svårare att få jobb i Sverige än i andra europeiska länder, om man nyligen har invandrat.
Det visar en studie av Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms Universitet och Institutet för framtidsstudier.
– Den pessimistiska tolkningen är att Sverige är dåligt på integration, säger Szulkin.
Utmärker sig negativt
Han har jämfört Sverige med 15 andra europeiska länder, bland andra Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Norge och Danmark.
Sverige utmärker sig mycket negativt i studien.
Bara i Spanien är arbetslösheten högre bland män och lika hög bland kvinnor, för invandrare som bott i de statistiskt jämförda länderna i tio år eller mindre.
I Sverige är 23 procent av invandrade män och 27 procent av invandrade kvinnor arbetslösa under sitt första decennium i landet.
”En kombination”
Skillnaden kvarstår även efter att man justerat för utbildningsnivå och familjesituation. Exakt vad det beror på kan man inte utläsa av studien, uppger Ryszard Szulkin.
– Det är troligen en kombination av att Sverige tar emot relativt många asylsökande och att relativt få okvalificerade jobb finns i landet, säger han.
Inte helt nattsvart bild
Att ett land har problem med integration kan ha många olika förklaringar: flexibilitet på arbetsmarknaden, löneläge, vilka länder invandrarna kommer ifrån och vilken utbildningsnivå de har.
Men det är inte en helt nattsvart bild som Szulkin målar upp. I gruppen som bott över tio år i Sverige har betydligt fler fått jobb och arbetslösheten ligger på elva procent för båda könen.
– I den gruppen ligger Sverige bättre till i jämförelse.
Ryszard Szulkin konstaterar dock att han inte jämfört samma människor över tid, utan två olika grupper vid ett och samma tillfälle.
– Den optimistiska tolkningen är att en etablering ändå sker, även om det tar lång tid: att stora delar av problemen som finns i den nyanlända gruppen i dag försvinner gradvis med tiden. Men vad som händer med den nu nyanlända gruppen 2018 vet man inte, säger han.
Ullenhag: Tar tio år för en kvinna
Enligt integrationsminister Erik Ullenhag tar det i snitt sju år för en man och tio år för en kvinna att komma ut på arbetsmarknaden och försörja sig själv i Sverige. Siffrorna han hänvisar till kommer från Långtidsutredningen 2011, och bygger på statistik över kommunmottagna flyktingar och anhöriga fram till 2008.
– Det var snittet. Sen vet vi också att det kommer ännu mer lågutbildade nu, så det betyder att det tar betydligt längre tid, sa han till Sveriges Radio i september.
Färskare siffror från SCB visar att det i dag sker en något snabbare etablering. Enligt statistik till 2010 för kommunmottagna jobbar hälften av männen efter fem år och hälften av kvinnorna efter elva år.
Ny rapport i december
Riksrevisionen, som tidigare kommit med kritik mot att flera flaskhalsar i samhället bromsar etableringen av invandrade akademiker på arbetsmarknaden, kommer under december med en ny rapport om mottagningssystemet för asylsökande.
– Det ser olika ut i olika delar av landet, konstaterar Emil Plisch, projektledare för en av Riksrevisionens granskningar.
Även regeringens åtgärd "etableringsreformen", som infördes 2010, har fått kritik. Statskontoret konstaterade i somras att det fortfarande tar för lång tid innan nyanlända får hjälp, att insatserna inte anpassas efter målgrupperna och att nyanländas försörjningsproblem under inledningsskedet av etableringsprocessen i Sverige kvarstår.
”Rimlig satsning”
Ryszard Szulkin anser etableringsreformen är bra – åtminstone i teorin.
– Det är en mycket rimlig satsning, att sätta jobb i fokus. Sedan återstår det att se om det fungerar. Det är fortfarande för nytt för att utvärdera, säger han.
Skriv ut
Lisa Röstlund
Anette Holmqvist
Fakta
Arbetslöshet bland invandrare som bott i landet mindre än tio år
Män (procent) Kvinnor (procent)
Österrike 8 10
Belgien 18 20
Schweiz 8 12
Tyskland 10 13
Danmark 17 12
Spanien 34 27
Frankrike 18 23
Grekland 13 18
Irland 20 14
Italien 11 15
Holland 11 13
Norge 10 9
Frankrike 18 23
Grekland 13 18
Irland 20 14
Italien 11 15
Holland 11 13
Norge 10 9
Portugal 17 24
Storbritannien 7 10
Sverige 23 27
Etableringsreformen
Lagen om etableringsinsatser trädde i kraft i december 2010. Då övertog staten genom arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna, i den så kallade etableringsreformen.
Syftet är att snabba på och göra det lättare för nyanlända att hitta jobb, bostad, utbildning och barnomsorg, men också att öka samarbetet mellan de olika myndigheter som berörs.
Etableringsreformen omfattar nyanlända mellan 20 och 64 år samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Men även anhöriga som söker uppehållstillstånd inom två år efter det att den man har anknytning till togs emot i en kommun.
Etableringsreformen har fått kritik. Bland annat av Statskontoret som på regeringens uppdrag utredde reformen och presenterade sina slutsatser i juni i år.
I rapporten "Etableringen av nyanlända - En uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen" slår Statskontoret fast att det fortfarande tar för lång tid innan nyanlända får en etableringsplan, att aktiviteterna inte anpassas efter målgruppernas förutsättningar och att de nyanlända inte får den försörjningshjälp de behöver i början av sin etableringsprocess. Men också att Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att följa upp arbetsrelaterade insatser.
Källor: Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Statskontoret.
”Stort, stort problem” ”Man kan konstatera är att det tar väldigt lång tid att ta sig in på arbetsmarknaden och etablera sig i Sverige och det är ett stort, stort problem,” säger Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms universitet. ”Stort, stort problem” ”Man kan konstatera är att det tar väldigt lång tid att ta sig in på arbetsmarknaden och etablera sig i Sverige och det är ett stort, stort problem,” säger Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms universitet. Foto: Stefan Mattsson/Robin Lorentz-Allard
Sverige är näst sämst i Europa på integration, visar ny forskning.
Bland invandrare som bott i Sverige upp till 10 år är 23 procent av männen arbetslösa – och 27 procent av kvinnorna.
– Det är ett stort, stort problem, säger professor Ryszard Szulkin.
Det är svårare att få jobb i Sverige än i andra europeiska länder, om man nyligen har invandrat.
Det visar en studie av Ryszard Szulkin, professor i sociologi vid Stockholms Universitet och Institutet för framtidsstudier.
– Den pessimistiska tolkningen är att Sverige är dåligt på integration, säger Szulkin.
Utmärker sig negativt
Han har jämfört Sverige med 15 andra europeiska länder, bland andra Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Norge och Danmark.
Sverige utmärker sig mycket negativt i studien.
Bara i Spanien är arbetslösheten högre bland män och lika hög bland kvinnor, för invandrare som bott i de statistiskt jämförda länderna i tio år eller mindre.
I Sverige är 23 procent av invandrade män och 27 procent av invandrade kvinnor arbetslösa under sitt första decennium i landet.
”En kombination”
Skillnaden kvarstår även efter att man justerat för utbildningsnivå och familjesituation. Exakt vad det beror på kan man inte utläsa av studien, uppger Ryszard Szulkin.
– Det är troligen en kombination av att Sverige tar emot relativt många asylsökande och att relativt få okvalificerade jobb finns i landet, säger han.
Inte helt nattsvart bild
Att ett land har problem med integration kan ha många olika förklaringar: flexibilitet på arbetsmarknaden, löneläge, vilka länder invandrarna kommer ifrån och vilken utbildningsnivå de har.
Men det är inte en helt nattsvart bild som Szulkin målar upp. I gruppen som bott över tio år i Sverige har betydligt fler fått jobb och arbetslösheten ligger på elva procent för båda könen.
– I den gruppen ligger Sverige bättre till i jämförelse.
Ryszard Szulkin konstaterar dock att han inte jämfört samma människor över tid, utan två olika grupper vid ett och samma tillfälle.
– Den optimistiska tolkningen är att en etablering ändå sker, även om det tar lång tid: att stora delar av problemen som finns i den nyanlända gruppen i dag försvinner gradvis med tiden. Men vad som händer med den nu nyanlända gruppen 2018 vet man inte, säger han.
Ullenhag: Tar tio år för en kvinna
Enligt integrationsminister Erik Ullenhag tar det i snitt sju år för en man och tio år för en kvinna att komma ut på arbetsmarknaden och försörja sig själv i Sverige. Siffrorna han hänvisar till kommer från Långtidsutredningen 2011, och bygger på statistik över kommunmottagna flyktingar och anhöriga fram till 2008.
– Det var snittet. Sen vet vi också att det kommer ännu mer lågutbildade nu, så det betyder att det tar betydligt längre tid, sa han till Sveriges Radio i september.
Färskare siffror från SCB visar att det i dag sker en något snabbare etablering. Enligt statistik till 2010 för kommunmottagna jobbar hälften av männen efter fem år och hälften av kvinnorna efter elva år.
Ny rapport i december
Riksrevisionen, som tidigare kommit med kritik mot att flera flaskhalsar i samhället bromsar etableringen av invandrade akademiker på arbetsmarknaden, kommer under december med en ny rapport om mottagningssystemet för asylsökande.
– Det ser olika ut i olika delar av landet, konstaterar Emil Plisch, projektledare för en av Riksrevisionens granskningar.
Även regeringens åtgärd "etableringsreformen", som infördes 2010, har fått kritik. Statskontoret konstaterade i somras att det fortfarande tar för lång tid innan nyanlända får hjälp, att insatserna inte anpassas efter målgrupperna och att nyanländas försörjningsproblem under inledningsskedet av etableringsprocessen i Sverige kvarstår.
”Rimlig satsning”
Ryszard Szulkin anser etableringsreformen är bra – åtminstone i teorin.
– Det är en mycket rimlig satsning, att sätta jobb i fokus. Sedan återstår det att se om det fungerar. Det är fortfarande för nytt för att utvärdera, säger han.
Skriv ut
Lisa Röstlund
Anette Holmqvist
Fakta
Arbetslöshet bland invandrare som bott i landet mindre än tio år
Män (procent) Kvinnor (procent)
Österrike 8 10
Belgien 18 20
Schweiz 8 12
Tyskland 10 13
Danmark 17 12
Spanien 34 27
Frankrike 18 23
Grekland 13 18
Irland 20 14
Italien 11 15
Holland 11 13
Norge 10 9
Frankrike 18 23
Grekland 13 18
Irland 20 14
Italien 11 15
Holland 11 13
Norge 10 9
Portugal 17 24
Storbritannien 7 10
Sverige 23 27
Etableringsreformen
Lagen om etableringsinsatser trädde i kraft i december 2010. Då övertog staten genom arbetsförmedlingen det samordnande ansvaret för nyanlända från kommunerna, i den så kallade etableringsreformen.
Syftet är att snabba på och göra det lättare för nyanlända att hitta jobb, bostad, utbildning och barnomsorg, men också att öka samarbetet mellan de olika myndigheter som berörs.
Etableringsreformen omfattar nyanlända mellan 20 och 64 år samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Men även anhöriga som söker uppehållstillstånd inom två år efter det att den man har anknytning till togs emot i en kommun.
Etableringsreformen har fått kritik. Bland annat av Statskontoret som på regeringens uppdrag utredde reformen och presenterade sina slutsatser i juni i år.
I rapporten "Etableringen av nyanlända - En uppföljning av myndigheternas genomförande av etableringsreformen" slår Statskontoret fast att det fortfarande tar för lång tid innan nyanlända får en etableringsplan, att aktiviteterna inte anpassas efter målgruppernas förutsättningar och att de nyanlända inte får den försörjningshjälp de behöver i början av sin etableringsprocess. Men också att Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att följa upp arbetsrelaterade insatser.
Källor: Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Statskontoret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar